Sånt som kan göra en glad

Man är glad. Solen skiner. Man har insett att man har en pengahungrig och därmed barnvaktsbenägen 16-åring två trappor upp i huset. Man kan sålunda ta sin make under armen och gå på bio. Mitt på blanka torsdagskvällen. Gratisbio dessutom! Så det går på ett ut med barnvakten ungefär.

-----------------------------------

Om två månader är det dags för nya bebin att titta ut. Det ska bli skönt. Just nu är det som att ha tre galna grisar i en säck i magen.

Boknörd

Trots begränsade hyllmeter i våningen (faktiskt) och en sisådär 30 fyllda papperskassar i källaren kan jag inte låta bli att köpa fler. Böcker. Nätet är ett utmärkt shoppingställe dessutom. Så abstrakt på något sätt i det avgörande ögonblicket i beslutsprocessen ... Just nu inväntar jag:

Två böcker om förlossningar (denna & denna), en om den föryngrande företeelsen ansiktsyoga och ett lite slumpartat inköp: Eat this, not that! - illustrerad näringslära för dumma amerikaner (och sötsugna gravida svenskor månne?).

Jag hoppas givetvis på att bli rynkfri, smal och snart övertygad om vilken förlossningsmetod jag ska satsa på.

Plötsligt vaknar konstintresset till liv, både hos maken och mig - oberoende (?) av varandra.

Den här utställningen ska vi gå på a s a p.

------------------------------

Var och lunchade med en MarcJacobsväskväninna idag. Long time, no see. Så mysigt. Hon tror INTE ett ögonblick på att jag INTE vill blinga omkring med en 7000-kronorsslunga. Kanske känner hon mig bättre än jag själv gör?

Lilla försenade tomten?

I dag är det Kerstin!

I alla fall om man ser till min kalender. I almanackan står det Yngve. Men idag har jag uppföljningsträff med min Kerstin. Spännande att se vad vi har att säga varann.

----------------------------------------------------------

Återknytning till bloggens grundtema:

Tantaloran jublade i mejlboxen häromdagen:
"Helt fantastiskt. Kampen mot Gladpacken är slut. På kortsidorna sitter två pluppar som man trycker in och plötsligt förstår man vilken bra produkt den där dammsamlaren i verkligheten är."

Jag rännde genast ut i köket och undersökte saken - och, ja vad ska man säga ... Jag är frälst.

Det blev S1515-Y90R istället

När man inte är ensam om besluten vad gäller färgsättning av hemmet ... Nåväl. Jag kan nog bli lycklig med den också.

Utmanad och inte så nödbedd

Det trillade in en utmaning från Fontänskan. Plikttrogen som jag är gör jag som jag blir tillsagd. Se ovan.

Vad bilden föreställer? Uppgiften säger väl inget om att man måste förklara det - men oss emellan så är det en vas (för en sisådär 70 solitärblommor) som min hulde make gärna vill köpa och jag är lite lätt tveksam till. Av praktiska skäl. Den finns på London W8 om någon undrar. Vi gick dit för att fråga om de ville hjälpa oss att piffa hemmet men det hade de inte tid med. Så då fotade vi deras sortiment istället. Och köpte en ljusstake på REA. Som straff, eller tröst, eller något.

Nähä - så då får vi tänka själva nu när elfte timmen är slagen för förberedelserna inför hallupprustningen. Tapet vald och inköpt. Provfärgburkar inköpta i omgångar och uppmålade i lapptäcksmönster ute i tamburen. Intresseklubben! Se hit och anteckna följande: Det lutar åt S2020-Y80R. (Det fina i kråksången är att jag äntligen lärt mig färgbeteckningschiffret! Tack Peter med Prillan på Flügger!)

Jag är om möjligt ännu mer civilt olydig än fru von Tän och skickar vidare utmaningen endast till två bloggare: Yogamamman & Tre stycken. Can't wait to see your 6th pic!