Så satte man favoritsnackset cashewnötter rejält i halsen. Läser i dagens SvD om cashewnötskalarnas vansinniga arbetsförhållanden i södra Indien. En döv 80-åring sitter ihopkrupen i tio timmar per dag på ett cementgolv och skalar vårt dj-la drinktilltugg. För fyra kronor per dag. Fyra kronor räcker ingen vart, inte ens i Indien. En liter mjölk kostar ca 2,50. Ett kilo ris nästan två kronor. När nötterna skalas utsändras en frätande olja som skadar huden. Skyddshandskar saktar ner arbetstakten så såna delas inte ut.
Jag tänker direkt - vad kan JAG göra? Jag vill bojkotta cashewnötter. En fjärt i universum. Vi måste vara fler. Och vi kan ju inte bara sluta köpa - då får ju inte 80-åringen ens sina fyra kronor om dagen längre. Hon tillhör inte skalareliten på sin fabrik direkt. Jag vill dessutom veta vilka fler livsmedel eller varor som tillverkas under oacceptabla förhållanden. Varor som vi köper ofta och som det märks om vi slutar köpa. Där vi kan ställa krav.
Jag har tidigare retat mig på den dåliga servicen man får i butiker här i stan och funderat på ett konsumentupprop riktat mot expediterna - det skulle kunna kallas "Hallå, lilla människan!". Men här pratar vi om något helt annat. Kanske ska vi kalla uppropet: "Hallå, stora feta fabrikören!" ? Jag vill kunna påverka hur maten jag köper produceras. Jag betalar gärna mer för cashewnöttter - t ex - bara jag vet att fabriksarbetarna inte lever i armod. Tyvärr misstänker jag att nötterna inte skulle behöva bli så mycket dyrare. Tror att vinsten på denna typ av produkt i nuläget är helt vansinnigt stor. För fabrikören. För livsmedelshandeln. Jag har sett kilopris för cashewnötter på 299:-. För skalning av ett kilo nötter får 80-åringen 1 (en) krona.
Tills vidare inga cashewnötter. Innan jag listat ut nästa bästa steg. Rackarns vad misstänksam jag kommer bli framöver. Ännu en sak att hålla reda på när man ska handla på tio minuter innan dagishämtning.
3 kommentarer:
Det låter bra, Märta! Jag ställer mig gärna bredvid dig på barrikaderna mot såväl dålig service som undermåliga löner till indiska tanter. Låt oss visa dem alla att cashew is king!
/M.EHR.
Jag vet, Märta. Jag satte müslin i halsen igår (förvisso bara med hasselnötter i men ändå), när jag såg den 80åriga kvinnans skrumpna, sotiga, hårt användna händer på första sidan. Ville i stunden bara ta dem i mina och smörja in dem... Ja, men vad gör man bäst på barrikaderna?
Hej Maerta, M.EHR och Uttrycksrum! Jag tycker som ni att detta är förfärande och skulle som Maerta vilja ha en lista (precis som den media publicerade angeående utfiskade fiskar). Jag har slutat att köpa cashewnötter och jag försöker att inte köpa skalade pinjenötter, och inte för att jag hade all kännedom om just detta före artikeln utan för att mycket från dessa länder ofta tycks vara slavarbete. Att skalade nötter har kunnat vara så billiga har inte känts bra då man vet att det måste handskalas. Ingen vill ju heller göra dem arbetslösa. Så, jag är också med er på barrikaderna och jag är lika frågande jag hur man egentligen ska agera vad gäller detta.. Karin
Skicka en kommentar