Ut på djupet

Jag är anhängare av fate/chance-skolan. Visserligen vet jag inte om det finns någon sådan officiell livsfilosofisk teori eller om det är jag som tänkt ut den, men jag tror stenhårt på att det finns en mening med det som händer; att möten man råkar ut för sker för att visa vägen åt något håll. Om man sedan kallar detta ödet (fate) eller slumpen (chance) spelar ingen roll. När J:s och mina vägar korsades en gång i tiden är precis en sådan sak. Eller en flyktig bekantskap på en resa, som gjorde det omöjligt att INTE börja måla igen. Eller detta:

För några veckor sedan fick jag ett massmail där en fd jobbkontakt tipsade om coacher/terapeuter under utbildning, som behövde träningsklienter. "Jaha, tänkte jag - vad bra. Jag som behöver lite vägledning". Och idag träffade jag "Kerstin" i 40 minuter. Och en Kerstin visade sig vara precis vad JAG behövde för att komma framåt med mina dagar. Hon satte omedelbart fingret på några punkter som varit orörda alldeles för länge. Tror det kan bli riktigt bra det här.

Tokkär

När man gör något är det härligt att gå in i det fullständigt. Just nu surfar jag runt efter tapeter till hallen. Igår blev jag kär. I en tapet vi INTE ska ha. Men på något sätt måste jag inkorporera den i mitt liv. Jag tänker.

Kulturmuppen i mig rodnar ...

Okej - lite utlämnande, men jag bjuder på det. TV. Vi tittar på TV, mycket. När Lyckokycklingen tystnat vid halv nio-tiden och Virvelvinden virvlat in till sig för natten så sitter vi där i TV-soffan, med rött te och någon liten godbit.

Jag har 240 universitetspoäng i kulturella ämnen och J en civilekonomexamen, samt en IQ som inte är långt i från kroppslängden. Våra favoritprogram är:

Top Model (USA)
Miami Ink
Ibiza ocensurerat
Solens mat
Vad blir det för mat?

Skönhet, mode, tatueringar, brittisk råfylla på foamparties samt TV-matlagning. Dit styrde min kulturkonsumtion. Vem kunde ana det när jag var ung och svartklädd och gick på poesiuppläsningar på Dramatens lilla scen som lördagsnöje?

Och jag har några extra favvisar som jag (ibland spelar in och) ser själv: En plats i solen (britter letar semesterbostäder) och Nytt läge (mäklare letar hus till miffon som inte kan själva).

Serien Dirty sexy money innehar en särställning bland TV-programmen. Vill inte nämna den i samma stycke som de andra. Så bra är den. Glamour, mon amour. Rikedom och sönderfall! Briljant elakhet och omtänksamt maktmissbruk. Den har det mesta. Men det vet ni ju redan.

All I want this winter

... är vattkoppor för Lyckokycklingens räkning. Utläkta innan bebisen kommer, tack. Känner ni något barn med alldeles nyutsprungna koppor, så hör er för om jag och L kan få komma på play date och gnugga lite mot sjuklingen. Jag bidrar med kaffebröd. Och glass till barnen. Och ett hedersomnämnande för tipsaren här på bloggen. Åhå, det blir bättre och bättre detta ...!

Det är inte helt sant att DET är ALLT jag önskar mig. Jag kan tyvärr inte låta bli att längta efter en filmstjärnesnygg pälsjacka i kanske ljusbrunt. Men det talar jag tyst om. Vissa saker hänger bra i drömgarderoben också.

Mina diversifierade dagar

Vänner och bekanta frågar mig ofta: Vad gör du nuförtiden? Som svar på frågan kommer här ett utsnitt ur en mångsysslares vardag. Igår gjorde jag följande:

• Styrde upp trapphusommålningen. De startar om tre veckor. NU ska det väljas färg!
• Bistod min kompis advokat med information i kompisens pågående vårdnads-/misshandelstvist.
• Åt långlunch med ex-kollega. Strömming med potmos.
• Letade upp en fax på ett kontor på Sibyllegatan och faxade en blankett till Virvelvindens förhoppningsvis framtida skola.
• Fortsatte framtagandet av logga till ett nystartat företag. Ägnade minst en (mycket frustrerad) timma åt att försöka minnas hur man egentligen hanterar ”cirkelverktyget” i Photoshop. Det gav sig.
• Bokade hotellhelg till mig och husbonn. Det blir en rund säng. Och vi är väldigt avlånga. Hur ska det sluta?
• Lagade quick-fix-middag (tinade upp Coq au Vin + kokade ris.)

-----------------------------------------------

Idag fortsätter logotyppysslet och advokatkontakten ...

Fredags-slaktaren har ordet

Har styckmördat Granlund idag. Ett riktigt sjå blev det. Spretiga, skinntorra armar som liksom gjorde motstånd när jag sågade av dem, och stickig var han - efter tre veckor utan någon som helst grooming eller dusch. Inte ens när sågbladet gick igenom mittpartiet och han knäcktes på mittten kände jag att jag vunnit slaget - utan det var först när jag lyckats packa ner honom i två extrastarka sopsäckar + en papperskasse för lösa kroppsdelar, som jag insåg att jag - så att säga - klarat biffen.

När jag återvände till slaktplatsen såg jag att han hade läckt på den fina mattan han fått stå på. Jävla Granlund. Hur kan jag hämnas ytterligare?

Boost?

Nä, för sjutton vad jag är seg. Helt energilös. Visserligen har jag väldigt lågt järnvärde nu, men så här trött ...? Kanske ska jag skriva en bok om nära-döden-upplevelser. Så känns det.

Medan jag äter lunch tittar jag på TV. Rachael Ray och jag verkar ha samma tider, dag efter dag. Hon är så pigg och sprudlande som en liten, yster terrier på uppåttjack, den flickan. Men hon lagar mat med stort hjärta, blicken på klockan och en vurm för att det ska vara nyttigt.

Idag lagade hon tre kycklingsoppor - brevid varandra på sin rejält tilltagna spis - chopp-chopp, bara så där. Ska jag också göra någon dag. I alla fall en av dem.

Då blir jag ju på pricken.

Röda sidenband - civilisationens gåva till en värld av julpyntare

I julens och nyårets efterdyningar är jag så här i efterhand nog mest nöjd med vårt julpynt. Det är inte lätt att pimpa 300 kvm i julskrud, men ett stort tack riktar jag till min svägerska: tipset att knyta röda sidenband runt alltihop gjorde hela grejen.

Elljusstaken fick nytt liv med rosetter på 6 centimeters bandbredd, allehanda krukor och skålar blev vips julfina. Grentipparna på granen lyser vackert röda. Till och med lilla guldfågeln på hallbordet fick en rosett om stjärten. Det är väl i princip bara makens ädlare delar som sluppit undan årets rosetthysteri - men julen är å andra sidan inte formellt slut än.




Och de snygga ståstjärnorna från Indiska lyser fortfarande upp vår tillvaro.