Har styckmördat Granlund idag. Ett riktigt sjå blev det. Spretiga, skinntorra armar som liksom gjorde motstånd när jag sågade av dem, och stickig var han - efter tre veckor utan någon som helst grooming eller dusch. Inte ens när sågbladet gick igenom mittpartiet och han knäcktes på mittten kände jag att jag vunnit slaget - utan det var först när jag lyckats packa ner honom i två extrastarka sopsäckar + en papperskasse för lösa kroppsdelar, som jag insåg att jag - så att säga - klarat biffen.
När jag återvände till slaktplatsen såg jag att han hade läckt på den fina mattan han fått stå på. Jävla Granlund. Hur kan jag hämnas ytterligare?
2 kommentarer:
Du är modig du. Rachel hade utan tvekat legat i lä där :-)
Kram!
Granlund har det inte lätt. Det är ju inte första gången han blir nedhuggen.
/M.EHR, som idag hade nöjet att bjuda Märta på lunch på Anglais (Situation Stureplans motsvarighet till soppkök..)
Skicka en kommentar